Halva sommaren har gått

Jag slåss med astman - eller vad det är.

Har försökt att sälja ut mitt konsthantverk - det går inte heller bra.

Det är så få människor som hittar hit. det förundrar mej fortfarande. Även på den bydag vi hade nu i veckan, på 20 år har jag aldrig haft så få besökare en bydag, som den senaste. 

Det verkar som att många skyller sitt ointresse på att de inte kan betala med kort, men jag tror inte jag sålt mer ändå. Kan inte tänka att det spelar så stor roll.

Idag hade jag tre grupper av besökande, med mina mått mätt måååånga människor. 

Första tjejen letade efter sopstationen - jag hoppas att det var för att jag råkade ha öppet när hon råkade parkera på torget, som gjorde att hon klev in. Och frågade efter sopstationen. Jag tror att hon varit inne i vårt garage o tittat, för hunden var helgalen. Det blir han bara när det kommer någon vid staketet som han bestämmer sej för att han inte känner. Jag fick dirigera henne till Skillinge.

Andra omgången var ett par i 30årsåldern - också de på väg in i garaget, så jag öppnade dörren och bjöd in dem i atelje´n.Förvirrade stod de innanför dörren och tittade sej omkring "Här är det konst på väggarna....."

"Man måste kunna för att få det så likt" 

De frågade "hur går detta till?" men stängde av efter två ord. För mycket tekniksnack. 

Kanske talar jag för snabb skånska, det är ett bekymmer med dialekter. 

Tänker alltid på den engelska film där den ena engelsmannen sa till den andre att;

 "det är så trevligt att åka till Italien, men där är så jäkla många utlänningar bara...!"

Tredje gänget var 70plus. "Vi vill bara titta, vi vill bara titta..." Jag vet inte om de varit i garaget....

De var trevliga och pratade allmänt en stund. Lade märke till örhängena och tittade på bilderna.

Sen gick de vidare i regnet.

*

Vet inte om jag ska bry mej om öppet tider överhuvudtaget?

Jobbigt att sitta av 5 timmar/dag när det inte dyker upp en själ. 

Har gjort så att "Jag har öppet när jag sitter i Atelje´n", vilket i perioder är mycket mer än öppet tidernas timmar. men det funkade inte heller. Folk begriper sej inte på detta.

Byter jag inte blixtlås? Mellan 9 o 18, som vanliga sömmerskor. Blir förnärmade, när jag ber dem gå till sömmerskan i byn, som är utbildad och vill göra ändringar o lagningar o sy till folk. Och gör det bra.

Tycker inte om att bli presenterad som "Sömmerskan" när man går förbi mej på Byavandring i byn.

( Mannen som leder dem, som anser sej veta det mesta om byns historia, vet inte vad jag gör. Trots att vi varit grannar länge o väl och att han faktiskt varit inne o handlat  - en väska - hos mej.)

Om jag inte har öppet tider som en butik, om man inte kan titta in hos mej, borde jag jobba mer för att få utställningar. Orkar jag det ? Har försökt att komma med i respektabla sammanhang flera gånger, 

 men det stupar alltid på 

ingen högskola och inga jurybedömda utställningar.

Och att mina bilder inte är särskilt spektakulära.

En evig tankegång, runt, runt som ett ekorrhjul.