Ensam i solen

Sista veckan har varit härlig. Jag gillar ju sol o värme. Nu i eftermiddag satt jag ute en stund o sydde. Ni som följt mej mer än ett år vet att jag brukar göra så. Bära ut symaskin o alltihop o sitta ute på altanen.
 Har börjat sy kassar för bokbyn. Fick leta upp ett billigare material, det blev juteväv i själva kassen och jute i handtagen. För att hålla kostnaden nere. Måste gå att sälja för ungefär 200 kr. De håller kanske tre år - det får jag vara nöjd med. Jag vet att skitkassar inte håller mer än en sommar, men jag vill ju ha den där kvalite´n. Sitter jag o syr bilder på fickorna ska kunden njuta lite längre av det, tycker jag. Annars kunde jag ju sy vadskitsomhelst, som vemsomhelst kan. Jag får sätta lappar med handtvätt eftersom jag inte kan få fram någon information om hur juteväv går att tvätta. Men jag har en svag känsla av att det hade filtat ihop sej till vansinne och begat igen silen i en tvättmaskin - eftersom  fibrerna är så korta i juteväv.
Jag vill att bilden ska vara en bokhylla med bokryggar. Det har tagit lite exprimenterande, både med material och utförande. Jag tror jag har löst det nu i alla fall. Med vadd. Och olika material i olika bokryggar. Enklare material i jutekassarna. Bomull från Håkanssons lanthandel, snyggt i färger och i de dyrare kassarna, ett tyg med guldtrådar, thailändskt tror jag - som ser ut som baksidan på den koran som stod i mina föräldrars bokhylla. Kan också använda det snygga yllet jag har kvar sedan alla sittkuddarna. Turkos / Lila / Tegelröd...
Sedan blir det Glimminghuskassar i linne. Vi får se om butiksföreståndaren kommer ihåg hur de ser ut, när jag kommer med dem. Märkligt. Undrar hur det är hos Österlens museum......
Det enda besök jag haft i maj var nu i veckan, tre damer från Göinge. De var på jakt efter Borrby bokby. Vilket de inte hade mycket för. Jag är den enda som har öppet i veckorna. De fick sina misstankar bekräftade, tydligen. Det är synd.

Stilla vårregn i kuling.....

Ännu en lördag. Tur att det inte var ute väder. Och att jag ska ändra en skördesärk till en tjej som jobbar på ålderdomshemmet. De ska ha sommarfest 5e juni, hon tycker att personalen ska ha folkdräkt. Det råder säkert delade meningar om det, kan jag tänka. Inte alla är villiga"att klä ut sej". Hon har i alla fall hittat på Blocket, men jag måste ändra livstycket. Det var mer sprättning än vad hon trodde, tror jag. 2 timmar intensivt. Väldigt vackert bommullstyg, Sånt där lite merceriserat, alltså en aning blankt. Trodde att jag hade samma sorts spets i mina gömmor men - ack nej. Får bli utan att jag lägger till spets på den nya knäppningen. Det måste ha varit en mycket liten dam som ägt särken, sytt den själv, vad jag förstod. Halsringningen var mindre än 30 cm. Och tjejen som ska ha den är inte heller så stor, men halsen måste också ringas. Ärmhålen var jättesmå, de också, vet inte om det räcker att själva livet blir större - då kommer ju ärmhålen längre ned på själva ärmen. Vi får se, jag har att göra ett par dagar. Då gör det inget att det är skitväder.
 Jo - jag vet att vi behöver regn, men blåsten!!
Trots att någon aviserade sitt besök i dag, har här inte varit en själ. Man blir så trött, fast slutet på boken var rälig och höll mej vaken, alert, när jag sprättade.

Man anar solen genom det grå

Efter mycket om o men, fick jag en tantväska klar igår.Lärde mej tricket med fodret till slut.
 Bra form, lagom långa handtag. Kan hängas på axeln, och ändå bäras i handtagen utan att slå i marken av en 1,60cm person. Fyra fickor inuti i fodret. Lite för lång dragkadja.
Kanter och handtag av samma byxas ben.
Men - en "jaha"upplevelse. Den får inte mej att sprudla av glädje. Kanske är det färgen på sicksacken?
Fast det är ett svårt och väldigt pusselliknande arbete att lägga toktäcke, lagom skiftningar osv, kändes det som om det var en kvällkursprestation.
Mer än 10 timmars arbete.....
Nej, på det igen. Kanske blir det som sagt mer intressant med de gula stickningarna. På en väska spelar det ju ingen roll om stickningarna är av polyester. Det är grytlapparna som kräver en rejäl bomullstråd. På "storkens bo"täckena är det det som är det fräcka, det intressanta. Att allt är applicerat med gul tråd - utom precis storken.
Och fodret....kräver det något mer? Jag får inte ut så stora bitar av byxbenen och jag vill inte ha en massa sömmar på fodret. Jeanstyg fnasar sej så mycket att jag hade behövt en overlook med skär, en tät,tät söm...
Så ett foder behövs, så länge jag inte kan lösa det med fnaset. Att göra en ....vad det nu heter - man viker den ena kanten över den andrasöm, som man gjorde förr innan sicksacken fanns. Så som jeansjackornas sömmar. Det är inget alternativ. Mina händer orkar inte det momentet ens i tunna tyger.
Nej. Tänker igenom det på hundrundan.

Sitter vid Tvn och klipper alla jeansen...

Och våren är som alltid lika roligt

Början på mer jeans grejor  - bokväskor och tantväskor

Och här är de antikvariska böcker jag har - än så länge.  Mina har mitt yrke som tema.

Ja, så var det lördag och öppet i atelje´n på eftermiddagen. Inga besök. Dock var någon inne på vår infart - bredvid huset - och tittade in i vårt ruttna, förfallna garage, för att se om det är där affären med böcker och konsthantverk finns. Jodå, det har hänt flera gånger innan. De går sakta förbi, tittar in på mej i atelje´n, som tydligt är öppen och upplyst och med information i det uppenbara skyltfönstret. Jag vinkar på dem, de vinkar lite försiktigt tillbaka, men fortsätter runt hörnan på huset och förstår ingenting....
Har jag dörren vidöppen på sommaren, kan jag be dem komma in, men som sagt.....
Jag undrar så hur de tänker.
Började på en tantväska i dag. En väska, lite rundad i formen, men som en A4 ungefär. I toktäcketekniken tar det 4 timmar att göra två sidor. Det kommer att bli som grytlapparna, men den jag gjorde idag ,har blå nyanser på "broderitråden". Sen ska hela väskan sys, med foder, fickor, handtag och blixtlås. Mer än 8 timmars jobb, skulle jag tro. Snarare 10 om jag räknar med förberedelser. Har tänkt att kanterna ska sys av hela bitar från byxbenen. Har några jeans där jag kan få ut långa bitar, de är inte slitna på knäna.
När jag klippte nu, framför Tvn, upptäckte jag att nästan alla de jeans jag fick nu sist är stretch.... Det blir många gosedjur, mååånga nallar att stoppa......

Ny säsong

Öppnade med mina nya tider i går , 1a maj. Ska ha öppet lö - ons på eftermiddagarna, i alla fall fram till 15e juni. Ifall jag behöver köra akut till Hässleholm o mamma. Torsdagar o fredagar är de dagar jag kan ha bilen. Inget krångel med hundpassning o sånt. Naturligtvis hade det blivit fel i "vad händer". Men jag finns med där. Och mobilnumret. Skulle det vara något hoppas jag folk ringer.
Fick fler jeans. En vänlig dam hade transporterat gamla jeans från Värmland o hit. Tvättat dem och kom med maken i släptåg och lämnade - två blåa ikeakassar!!! Så det blev att titta igenom och tänka ideér en stund.
Annars var det en tom dag. Det cyklade förbi ett par turister, mannen såg ut som om hans rumpa hade svalt cykelsadeln. Förstår inte riktigt varför de som är ute o cyklar måste se ut som om de var med i Giro Italia....men med kroppar som passat bättre för ...kanske inte sumo brottning - men något ditåt. Och så kröner man det med en liten cykelhjälm, som en liten ros på en spettekaka.
Ha! Det hade väl varit en bild; en cyklande spettekaka. Med en sportcykel. Femhundratrettioåtta växlar, åtsmitande cykelkläder, och så den där cykelhjälmen som en klutt överst.
Jaaa, annars; jag kämpar med trädgården. Min sommargranne sitter o solar. Ännu en sumobrottare, som nu antagit en stark rosa färg. Han härdar sej nog, tror jag, för det är inte mer än några plusgrader ute, trots solen, är den hårda vinden bitande kall.
Minman kommer hem från hundrundan och bekräftar att det är underbart väder, men bitande i vinden - ännu en dag.

Dammet ligger lika tätt som dimman

Hrmmm, Förkylningshuvudvärk är aldrig bra när man vill tänka klart. Och det blir aldrig nåt - varken med förkylningen eller de klara tankarna. Borde ha lärt mej att jag drar på förkylningar, att värktabletterna bara trycker undan det - men sen sitter jag där ändå, vid symaskinen och undrar varför jag är hängig o syr fel. I enstaka fall blir jag soffliggande i tre dagar, men det är längesedan nu. Men ibland känns det som om det hade varit att föredra, sjuk tre dar och sedan igång igen. Nu går allt på halvfart. För länge.
Försöker avsluta för att få en överblick. Det ligger 6 bildtäcken rullade däruppe och en bild i toktäcketeknik. Idag har jag bara sytt grytlappar i toktäcketekniken - det är sådant som måste finnas tycker jag. Har beställt lite grövre bomullstråd, eftersom toktäcke "ska ha" en dekorsöm. Varje grytlapp tar sin tid, minst en timme. Det är som att lägga pussel. Fast det är ett virrvarr, ett kaos, ska det ju vara snyggt. Monteringen har jag inte tagit tid på. Ville göra ett täcke med bara fickor. Amishfolken gjorde det ibland. Det är förbjudet att ha fickor på sina kläder - det är övermaga, malligt. Men jag har inte hittat knixen på det heller. Tänker att jag kan lägga in fickor i grytlappsbitarna istället. En kul detalj.

Traktorspår på frusen mark.
Svårt mönster - hade passat bättre i något tunnt ..typ lakansväv,. För många hårda sömmar att pressa.

Detalj på grytlapp.

Har tänkt ut hur jag ska göra plats i atelje´n, i alla fall. Tänkt ut hur jag ska sy en ny öppet skylt. OCH Huuu:
Bestämt tid med en markisfirma....det är av allra största vikt. Men var ska jag få pengar till det?

Nya tag

Har klippt alla jeans jag fick från Tyringe och av Sylvia.Emellanåt fick jag dra djupa andetag, eftersom jag tyckte byxorna var alldeles för bra för att "förstöra". Gav upp tanken att lappa barnbyxor för försäljning. Det vill ingen ha idag. Inga familjer vill låtsas om att de måste se "fattiga" ut med lappar på barnens byxor. Lappningar kommer när man blir en trotsig tonåring, en markering om vem man är.
Jag försökte tänka om angående storleken på bildtäckena. På nåt vis fladdrar jag alltid iväg i storlek - "åh, så fint det varit med så och så storlek". Och så kan jag inte hålla eller lyfta täcket. Måste göra det i kuddstorlekar eller filt variant. Började på ett smalt täcke, tunt,..nåt som ska kunna ligga i en gungstol eller läsfåtölj, eller om axlarna i sängen när man läser på kvällen.....? Men ...det blir ju så trist med bara rutor, jag måste göra nåt.....nåt....kul i alltihop.....
Vad ligger i en gungstol? En kudde? En katt? Hos oss låg en stor hund i gungstolen, så länge han kunde klämma in sej i den. Jag tror jag ska tänka medan jag är ute i trädgården i solen idag.
Hade öppet i samband med Borrby bokby i helgen, återigen har jag varit en apa i bur. Förstår inte detta .
Kanske ska jag sätta upp den lapp vi pratade om ifjor; MATA INTE KONSTHANTVERKAREN.