Bra form, lagom långa handtag. Kan hängas på axeln, och ändå bäras i handtagen utan att slå i marken av en 1,60cm person. Fyra fickor inuti i fodret. Lite för lång dragkadja.
Kanter och handtag av samma byxas ben.
Men - en "jaha"upplevelse. Den får inte mej att sprudla av glädje. Kanske är det färgen på sicksacken?
Fast det är ett svårt och väldigt pusselliknande arbete att lägga toktäcke, lagom skiftningar osv, kändes det som om det var en kvällkursprestation.
Mer än 10 timmars arbete.....
Nej, på det igen. Kanske blir det som sagt mer intressant med de gula stickningarna. På en väska spelar det ju ingen roll om stickningarna är av polyester. Det är grytlapparna som kräver en rejäl bomullstråd. På "storkens bo"täckena är det det som är det fräcka, det intressanta. Att allt är applicerat med gul tråd - utom precis storken.
Och fodret....kräver det något mer? Jag får inte ut så stora bitar av byxbenen och jag vill inte ha en massa sömmar på fodret. Jeanstyg fnasar sej så mycket att jag hade behövt en overlook med skär, en tät,tät söm...
Så ett foder behövs, så länge jag inte kan lösa det med fnaset. Att göra en ....vad det nu heter - man viker den ena kanten över den andrasöm, som man gjorde förr innan sicksacken fanns. Så som jeansjackornas sömmar. Det är inget alternativ. Mina händer orkar inte det momentet ens i tunna tyger.
Nej. Tänker igenom det på hundrundan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar